Bro Solvik · Ödeshög · Östergötland
Historien om Bro och trakten omkring
En plats i Holavedens skogar som har funnits på pränt i snart femhundra år, och i verkligheten förmodligen en hel del längre.
Den som kommer hit, vare sig som besökare, som granne eller bara av nyfikenhet, hamnar i en by som på de flesta kartor inte är mer än ett namn: Bro i Stora Åby socken, Ödeshögs kommun. En handfull adresser utspridda över kullar och skog, drygt sex kilometer ostsydost om samhället Ödeshög. Ingen bykärna, ingen kyrka, ingen affär. Och just därför är det roligt att veta vad som har funnits här före oss.
Namnet
Bro betyder inte bro
Den första överraskningen ligger redan i namnet. Det fornsvenska ordet brō betydde ursprungligen inte "bro" i den betydelse vi lägger i ordet i dag, utan en anlagd väg, och då särskilt en väg som lades över sank mark. Först en bädd av ris, ovanpå den sten, grus och sand. En kavelbro, helt enkelt. Elof Hellquist noterade det redan 1922, och tillade att betydelsen lever kvar "i en mängd svenska ortnamn".
Det gör ett sådant namn genast mycket mer intressant. Under järnåldern och vikingatiden följde vägarna de torra ryggarna genom landskapet. De blöta passagerna var flaskhalsarna: där måste man arbeta, där fastnade man, och där fastnade också namnet. En plats som heter Bro är nästan alltid en plats där någon en gång med stor möda har gjort en passage framkomlig.
Att bygga broar och vägbankar räknades dessutom som en from gärning under kristnandet. Inte långt härifrån sitter beviset inmurat i östra muren på Heda kyrka. Runstenen Ög 132, från 1000-talet:
hulmstein : reisþi : stein : þena : auk : bru : kiarþi : eftiR : miur : faþur : sin
Exakt vilken övergång det handlade om vid Bro står inte svart på vitt i någon källa. I närheten finns två vattendrag som kommer i fråga: Orrnäsån, som avvattnar sjön Visjön mot Vättern, och Disevidsån, som har sin källa i Renemomossen strax vid Storeryd. Över den senare går en bro som byggdes om helt 1944, då vägen rätades ut och brobanan kom att ligga högre. Förstärkt 1971, fundamenten förstärkta på nytt 1997. En sådan övergång underhåller man i århundraden.
Äldsta belägget
1539: Bro kommer på pränt
I en räkenskapsbok för Hovs län från 1539 räknas distriktet Svämbovade upp med alla byar och gårdar som lydde under det. Under Stora Åby står, mellan Renemo, Bonderyd, Storeryd och Boet, helt lakoniskt: Bro, gård.
Svämbovade var ingen socken utan ett förvaltningsdistrikt, och det omfattade största delen av skogsbygden i Lysings härad uppe på Holaveden. Det säger allt om var Bro hör hemma: inte på den bördiga slätten kring Stora Åby kyrka, utan mitt inne i skogsbygden. En värld av skogshuggare, små åkrar mellan stenarna och gårdar som nätt och jämnt gav till uppehället. I 1800-talets standardverk om Östergötland, Ridderstads lexikon, står Bro prydligt mellan Boet och Bunkabola, taxerat till en bråkdel av ett mantal. Litet alltså, men fullvärdigt.
Namnen runt Bro berättar samma sak. Ändelsen -ryd betyder röjning: Storeryd är "den stora röjningen", och Bonderyd, Kvarnryd och Aleryd är platser som någon en gång har huggit fram ur skogen. Visjö har fått namn efter sjön och betyder helt enkelt "skogssjö". Den här bebyggelsen är yngre än den på slätten, till största delen medeltida.
1639, 1775, 1862
Bro på kartan, tre gånger
I Lantmäteriets arkiv ligger tre kartor över "Bro nr 1", och de markerar precis de tre tillfällen då staten ville titta bonden i korten.
Den äldsta är från 1639 och hör till de geometriska jordeböckerna som Sverige, som första land i Europa, lät göra på 1600-talet: varje åker, varje äng, varje hemman uppmätt och färglagt. Sedan följer 1775, storskiftets tid, då de splittrade tegarna slogs samman gård för gård. Och slutligen 1862, laga skiftets tid, då hela byar drogs isär och gårdarna flyttade ut till sin egen mark. Vill man veta varför husen i Bro ligger så utspridda är det dit man ska.
Dessutom finns Bro med på häradsekonomiska kartan från 1868 till 1877, bladet "Åby", den första kartan som inte bara visar ägor utan också markanvändning: åker, äng, skog, och varje torp med en liten prick.
Torp, soldater och tio namn ur kyrkboken
De som bodde här
Bro var ingen ensam gård. Runt omkring låg en hel krans av torp, små ställen på hemmanets mark där brukarna betalade sitt arrende i dagsverken. Redan namnen är värda att räknas upp:
- Bro Berget, även Bedastugan
- Bro Burkiet
- Bro Gäddlyckan, även Anna-Karis
- Bro Hästhagen
- Bro Jernströmstorpet
- Bro Madbacken
- Bro Torp nr 84
- Bro Tåken
- Bro och Hällan Ulrikabacken
- och ett torp vars namn har gått förlorat
I husförhörslängden för Stora Åby 1847 till 1849 står Burkiet upptaget under "Bro med Hälla". Där bodde då inhysesmannen Peter Sparf, med sin dotter Eva Lotta, hennes man Carl Johan Jacobsson och sönerna Johan Albin och Frans Oscar. Fem personer i en liten stuga, och det var inget ovanligt för tiden.
Soldaten i Bro
På Bros mark stod också ett soldattorp. Genom indelningsverket svarade gårdarna i en rote tillsammans för en soldat, som fick torp, åker och mundering i utbyte mot sin tjänst. 1833 blev Johannes Blid, född 1815 i Adelöv, livgrenadjär vid Ombergs kompani och kom att bo på soldattorp 45 på Bros ägor. Samma år, i november, gifte han sig med Johanna Persdotter, född 1808 på Bonderyds mark. Hans far hade själv varit soldat, med namnet Rolig. Så fungerade det: med tjänsten följde ett nytt efternamn, kort och lätt att ropa upp på exercisfältet.
Senare kom annat folk. Åren 1892 och 1893 bodde här skomakaren August Albin Theodor Johansson, född 1858 i Stora Åby, gift med Johanna Augusta Johansdotter och far till en växande barnaskara.
Namn och årtal
Av dussintals av dem som bodde här har det lokala arkivet inte bevarat mer än ett födelseår och ett dödsår, och just den nakna uppräkningen säger en hel del. Johannes Persson, 1770 till 1846. Hans Jansson, 1793 till 1871. Maja Stina Johansdotter, 1794 till 1888, som blev nittiofyra år på den här marken. Anna Maja Jonsdotter, 1818 till 1889. Axel Ulrik Jansson, 1829 till 1896. Anna Margareta Häll, 1835 till 1915. Per Wilhelm Emanuelsson, 1835 till 1910. Klara Josefina Skenberg, 1858 till 1934, mor till fem. Anders Herman Alm, 1859 till 1936. Oscar Wilhelm Karlsson, 1874 till 1949. Och Carolina Persdotter, född 1850, som mellan 1877 och sekelskiftet fick åtta barn, varav minst ett dog i unga år.
Samtidigt tömdes hela socknen på folk. Stora Åby hade omkring 1850 ungefär 2 400 invånare, 1950 var de 1 450. Nödåret 1868 går att läsa på en enda rad: 68 döda, 232 personer som flyttade, varav 35 till Amerika. Med drygt 5 200 invånare är Ödeshög i dag Östergötlands minsta kommun.
1600-tal till 1900-tal
Livet i skogen
Hur det livet såg ut är väl dokumenterat i grannbyarna. Landskapet sammanfattas i hembygdsboken som "kuperat och stenigt, med våta mossar, omväxlande med torra tallmoar och mjuka lövängar där månghundraåriga ekar delar på utrymmet." Den som vandrar här i dag känner igen det ord för ord.
En gård hade fem eller sex mjölkkor, lite ungdjur och ett par hästar. Smör och ost gjorde man själv, tills mjölken omkring 1933 började levereras till mejeriet. Mjölkskjutsen gick till Boet. Det fanns en gemensam skog, Hällemon, som man med viss regelbundenhet blev osams om: gränstvister om Svällhalskärret och Hällemons allmänning står prydligt nedtecknade i sockenprotokollen.
Vägen mellan Ödeshög och Tranås, som går tvärs igenom det här området, byggdes först på 1930-talet. Innan dess fick man svänga av vid Stora Åby kyrka och ta sig söderut in i skogen. Boet var redan från omkring 1800 skjutshåll längs den vägen, med post- och telegrafstation och åtta hästar för postdiligensen.
Bylivet utspelade sig i Boet och i Storeryd. I medlemsförteckningen för kyrkliga syföreningen i Boet står en enda person från Bro upptagen med både för- och efternamn. Föreningen startade i slutet av 1930-talet och höll sina auktioner i gamla skolan, i dag byns värdshus. I Storeryd samlades hösten 1946 några damer hemma hos Ruth Svensson för att diskutera om inte de också kunde dra i gång något liknande. Så går det till här: långsamt, och väl nedtecknat.
Inom en halvtimmes bilfärd
Den stora historien, runt hörnet
Bro ligger i en avkrok, men i en avkrok av en trakt som hör till de historiskt mest beskrivna i Sverige. På andra sidan skogarna tar slätten vid, och där ligger sevärdheterna på rad.
Alvastra pålbyggnad
Omkring 3000 f.Kr. byggde människor en träplattform på tusen kvadratmeter med hundra härdar ute i Dags mosse. Sveriges enda pålbyggnad, och sannolikt en rituell samlingsplats.
Rökstenen
Tidigt 800-tal, drygt sjuhundra runor på fem sidor. Världens längsta runinskrift. Om innebörden tvistar man än i dag.
Alvastra kloster
Grundat 1143 av cistercienser från Clairvaux, på kung Sverkers mark. Nedlagt 1527, varefter Gustav Vasa lät forsla stenarna till Vadstena. Heliga Birgitta bodde här i två år.
Heda kyrka
Mitten av 1100-talet, med runstenen Ög 132 inmurad i östra muren. Alldeles intill ligger Häggestad, där tre gravfält och nedslitna hålvägar vittnar om tusen års bruk.
Omberg
263 meter högt, östra Skandinaviens nordligaste bokskog, femton grottor. Fram till 1805 kunglig jaktpark, med ett sexton kilometer långt stängsel som bönderna var skyldiga att underhålla.
Visjön
Närmaste vatten med badplats. År 1921 höjdes nivån för elproduktionen. På andra sidan, vid Sjögetorp, har man hittat stenyxor från 2400 till 1500 f.Kr.
Den gamla vägen
Genom den här skogen gick de två medeltida Holavedsvägarna, förbindelsen mellan Östergötland och Småland. Enligt en lokal beskrivning från 1923 var de "någorlunda framkomliga till häst", och därmed är väl allt sagt. Namnet Holaveden har förmodligen med hålvägarna att göra, de nedsänkta stigar som kreatur och kärror slet ner i sluttningarna. Här gick också Eriksgatan, den rundresa där en ny kung lät sig bekräftas av landskapen. Det fanns gästgiverier vid Stava och senare vid Holkaberg. Linné passerade 1741 och 1749. År 1852 flyttades huvudvägen ner från skogshöjderna till Vätterns strand, och den sträckan har sedan dess med jämna mellanrum kallats "Sveriges vackraste landsväg".
Och sägnerna
Över Omberg härskar drottning Omma. Ligger dimman tjock över berget är hon i färd med att brygga. I Rödgavels grotta bor jätten som uppvaktade henne, och inne i berget sover krigare som vaknar först när landet behöver dem. Jättar kastade stenar mot Heda kyrka. Sådant har man tecknat ned noggrant här ända sedan 1800-talet.
Från pålbyggnad till semesterhus
Tidslinje
- ca 3000 f.Kr.
- Pålbyggnad i Dags mosse vid foten av Omberg.
- 2400 till 1500 f.Kr.
- Stenyxor vid Sjögetorp intill Visjön.
- ca 800
- Rökstenen reses.
- 1000-talet
- Holmsten gör en bro och reser en sten vid den, i dag inmurad i Heda kyrka.
- 1143
- Alvastra kloster grundas.
- 1368
- Boet skänks till det blivande klostret i Vadstena.
- 1539
- Bro nämns i räkenskapsboken för Hovs län.
- 1566
- Stora Åby kyrka plundras och bränns av danskarna.
- 1639
- Den första kartan över Bro nr 1.
- 1775
- Andra uppmätningen, storskiftets tid.
- ca 1800
- Boet blir skjutshåll längs vägen mellan Ödeshög och Tranås.
- 1833
- Johannes Blid flyttar in på soldattorp 45 på Bros mark.
- 1847 till 1849
- Husförhörslängden nämner "Bro med Hälla".
- 1862
- Laga skifte. Bro mäts upp på nytt och bebyggelsen sprids ut.
- 1868
- Nödår. 35 sockenbor ger sig av till Amerika.
- 1910
- Järnvägen mellan Mjölby och Hästholmen öppnar.
- 1921
- Visjöns nivå höjs för elproduktionen.
- 1930-talet
- Vägen mellan Ödeshög och Tranås anläggs.
- 1933
- Bönderna går över till att leverera mjölken till mejeriet.
- 1944
- Ny bro vid Storeryd.
- 1971
- Nuvarande Ödeshögs kommun bildas.
Kvar att ta reda på
Bland de lokala handlingarna om Bro finns också en artikel med titeln "Pålbyggnad i Stora Åby", ett nedslag bland glömda fornminnen och sägner. Exakt vad som står där vet vi ännu inte. Och kartorna från 1639, 1775 och 1862 finns digitalt tillgängliga men är ännu inte lästa. Det kommer alltså ett lager till.
Varifrån det här kommer
Källor
- Ödeshögs hembygdsbok: mapparna om Bro och torpen under Bro, Lysings härad och dess socknar (belägget 1539), Renemo och Sjögetorp, Boet i Holaveden, Bodebol, Siggeryd och Trehörna, Sjögetorp, Holaveden, samt Sigurd Pira, Gamla färdevägar och kultställen i Holaveden (1923)
- Husförhörslängd för Stora Åby 1847 till 1849, och Ödeshögs hembygdsförenings lokala personakter
- C.F. Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, del 2
- Lantmäteristyrelsens arkiv, akterna Bro nr 1 (1639, 1775, 1862) och häradsekonomiska kartan, bladet Åby, 1868 till 1877
- Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret, Stora Åby socken
- Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), uppslagsordet bro
- Erik Brate och Arthur Nordén, Östergötlands runinskrifter, delen om Lysings härad
- Länsstyrelsen Östergötland om Häggestad, hällristningarna vid Hästholmen och bäckarna mot Vättern
- Statens fastighetsverk om Alvastra kloster och Rökstenen, Historiska museet om pålbyggnaden i Alvastra
- Sveaskog om Ekopark Omberg, Isof om sägnerna kring drottning Omma
Upplev det själv
Stugan bredvid huvudhuset inreds just nu. Vill du vara först med att få veta när du kan boka?
Håll mig uppdaterad